Thelittleblackdress

Igår blev det tvåsiffrigt i min gravid-app. 

 

Det betyder att det idag bara är 98 dagar kvar till bebis är beräknad att komma. 98 dagar... det är ju löjligt lite om man tänker efter. Speciellt med tanke på att den börjar räkna på att det var 280 dagar kvar. Om en vecka är det bara tre månader kvar. Jag måste börja förbereda mig mentalt, för helt plötsligt är vi där. I mitten/slutet av april med en bebis i famnen. 

 

I torsdags var jag hos barnmorskan igen efter ett uppehåll på sisådär 15 veckor. Hon mätte magen och den hade vuxit mitt i prick på kurvan, dessutom lyssnade vi på bebis hjärtljud för första gången. Helt sjukt, det lilla hjärtat tuffade på som ett litet tåg där inne i magen. Dock fick hon inte ha apparaten mot magen speciellt länge för lillen, då den gav en rejäl spark på den, hehe. Det var inte lika coolt som första ultraljudet, men ändå en helt fantastisk känsla att få höra hjärtat. Jag fick lite tips angående förlossningsskräck och Amanda-samtal, som ska vara bra för att bli av med rädslan.

 

Jag mår bra i sinnet, men min kropp mår sådär om jag ska vara ärlig. Extremt ont i ryggen och ett lår som domnar bort för jämnan. Men det är bara att härda ut. Jag ska prata med min sjukgymnast om hon kan hjälpa mig, för det är inte roligt när jag tappar känseln i halva låret efter att ha stått upp i tio minuter eller sovit på "fel sida". Så går det när man har rygg som en 80-åring. Det är så det ser ut ibland när jag går och ska böja mig ner efter saker jag tappat på golvet. Att jag är 80 år alltså. Än så länge är det ju inte magen som tar emot i alla fall.

 

I måndags var vi i huset med hantverkare. Så nu väntar vi ivrigt efter offerter och ett datum då de kan starta. Det kommer bli hur bra som helst, även om det känns som att det är en miljard saker som behövs göras. Vi kommer göra de viktigaste sakerna först och vänta med det som inte är nödvändigt för att det ska bli beboeligt. 

 

/J