Thelittleblackdress

Att jag hittade dig. Eller det var snarare du som hittade mig, faktiskt. Det var du som tjatade på mig att följa med ett par gånger. Tillslut gick jag med på det för jag insåg att du var min vän. Allt det där eskalerade och gick över till något annat. Fortfarande en oerhört stark vänskap, men med andra känslor som blandade sig in i hjärtat och själen. Så fort någon nämnde dig och frågade vart vi stod så var svaret att jag inte riktigt visste, att vi träffades men utan att sätta en stämpel på det. Den frågan gjorde mig glad och bubblig, för vi var ju på väg till något starkare och säkrare. Vi var på väg till ett Vi. Vårt förhållande är fortfarande ungt, bara ett år och tre månader, men jag är säker på dig. Jag är säker på att du är min bästa vän och personen jag vill dela allt med och ha allt med. Du är den biten som saknades för att göra mig hel. Tack för att du låter mig få vara hel.

Vi kommer med största sannolikhet att stöta på motgångar, men med motgångar kommer också framgångar och vi kommer ta oss hela vägen dit. Vi kommer klara livet tillsammans.